För mig blev det ingen sovmorgon fast jag är ledig idag,hade tid hos läkaren halv

nio på oxbacken. Har bytt familjeläkare från sämsta Bäckby till Oxbacken, vilken

skillnad på läkare och hjälp det var där. På förra stället brydde dom sig inte,man

fick aldrig någon hjälp och alltid en dålig attityd. Här var det en öppen famn,fick

en manlig läkare och han var kanon bra verkligen. Anledningen till varför just jag

behövde åkta ditt imorse var inte på grund av att se min nya läkare. För bara nån

vecka sen fick jag ett samtal från bäckbysfamiljeläkare att jag skulle få en helt ny

läkare,hon hade läst i journalen att jag åt medicin mot min panikångest/matfobin

och tycker att jag ska sluta äta medicinen. Ehm är du TOKIG eller? Medicinen som

jag äter är inte beroende framkallande, man kan ta den mot vanliga eksem och är

inte en stark medicin men min stora hjälp att faktiskt kunna äta. Tack vare denna

medicin har jag kommit så här pass långt jag gjort idag. Men det jag vill säga med

det här är att min nya läkare jag var hos idag ville höra min historia,ännu en gång

behövde jag påminnas om mitt förflutna men den här gången var det okej för han

gick in för det här helhjärtat och ville bara mitt bästa. Självklart vill jag inte sluta

ge dig din medicin, jag hör, ser och märker på dig hur långt du kommit och därför

tänker jag inet ta ifrån dig det som hjälper dig mest. Jag ville bara krama om han

,börja nästan gråta och kände hur jag kunde andas igen. Något jag har lagt märke

till när jag berättar om min historia hur jag fick reda på att min pappa inte är min

riktiga pappa börjar jag alltid att gråta. När jag berättade om det förrut hade jag

inga som helst problem att prata om det fast jag inte ens hade lagt det bakom mig

eller riktigt förstått själva situationen. Idag har jag lagt det bakom mig,idag är det

inget jag vill prata eller berätta om längre för jag har gått vidare. Om jag berättar

om det flera gånger känns det som om jag bara kommer stå och stampa på samma

ställe och kommer aldrig att kunna gå vidare helt. Nu vill jag bara lägga det bakom

mig,inte tänka på det och jag vill inte prata om det längre. Det gör för ont,jag vill

inte påminnas längre, jag vill bara på börja mitt nya liv med alla jag behöver,skapa

nya minnen och skratta med dom jag tycker om är bästa medicinen som finns :) <3

Jag vill inte gråta över mitt förflutna längre, jag vill inte minnas alla svek. Vill bara

gå vidare nu,ta vara på livet och göra varje dag bättre än dagen innan,jag vill leva.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag älskar julen. Allt som har med julen att göra. Julmusik, julfilmer,  julpyssla, julpynta här hemma, stämningen av julmys❤. Det här är första året första gången i mitt liv som julkänslan inte är där vilket beror på många olika faktore...

Sista månaden på det här året,vilket år det varit. Det kan ni nog  alla hålla med om. När man tänker tillbaka till den här dagen fast förra året kunde man aldrig föreställa sig vad vi hade att vänta på men lika bra var väl det. Mina förhoppning...

Kan man komma över ett trauma som man varit med om sen ung ålder? Det är en fråga jag ställer till mig själv varje dag,ibland flera gånger och blir samma svar varje gång - jag vet inte. Det kanske handlar om hur du är som människa,hur du hanter...

Varför glömmer vi alltid hur bra man har det? Särskilt vi som bor i sverige. Det är hemskt hur andra länder är fattiga,där det ständigt är krig,alla dom här flyktinglägren. Dom är många. Många länder som skulle byta mot vårt liv in a heartbeat....

Jag har väl en slags hat-kärlek till livet lika mycket i jämföring som att allt går både upp och ner. Livet består av många aspekter i livet vi alla ska gå igenom på gott och ont. Man ska vara barn,kanske gå igenom en skilsmässa där vi ska best...