Nu när ekonomin äntligen kommit i rullning tack vare att killen min har fått jobb kände vi att ikväll

tar vi en dejt och går på bio,det förtjänar vi efter några jobbiga månader av dålig ekonomi. Vi ska

se Jurasssic World,utav det jag sett på trailern kommer den vara grymt bra. Vill bara att det ska bli

kväll,ser verkligen fram emot en dejt med min älskling men först skola hela dagen sen kan vi njuta<3

Hur kommer det sig att man alltid (nästan jämt) tänker som mest på kvällarna? Dom där

timmarna innan man ska sova? Det känns helt onödigt,för nästa dag när man vaknar då

betyder tankarna ingenting längre,dom smärtar inte. Det är väl helt onödigt,att oroa sig

och tänka kvällarna långa när dom nästa dag är pyttesmå,nästan att man kan skratta lite

åt sig själv & undra varför man ens tänker dom tankarna man gjorde. Som sagt,onödigt!

Jag vet inte hur det är för er men direkt det börjar bli mörkt ute, man har inget att göra

förrutom att kolla på tv,man sitter själv,där börjar tankarna rulla igång som en film och

allt man vill är att stoppa in handen i huvudet, dra ut tankarna, stampa sönder tankarna

och aldrig mer behöva tänka just dom tankarna.

Det är en klassiker att hjärnspöken kommer fram och busar med en på kvällskvisten,man

känner sig dum som låter dom komma fram. Varför heter det ens hjärnspöken? Kanske för

att det inte finns spöken med det vill dom säga att tankarna är endast tankar och inge mer

därtill,vem vet för oftast stämmer inte en enda tanke man tänker,dom är endas baserade

på rädsla och oro över något som antagligen aldrig kommer att hända. Men så finns dom

där om:en "men-tänk-om" dom är livsfarliga,ibland frustrerande,deprimerande,dom finns

där enbart bara för att jävlas med dig,det är faktiskt alltid vad dom är. Där och då precis

när våra jobbiga tankar kommer ska vi bara skratta åt dom,ignorera dom,skaka av oss

dom och bara låta dom rinna bort. Låter inte det skönt,avslappnande,som en revansch? :)

Jag kan borsta bort mina tankar ibland och ibland inte. Det beror på vad dom handlar om,

hur man mår,hur ens dag har vart. Jag tror att man antagligen aldrig kommer att komma

undan hjärnspöken helt och hållet men man kan själv minska dom. Inte låta dom komma

och hälsa på varje kväll livet ut,det skulle bara bli för mycket. Även här som jag skrev i

mitt inlägg igår,det handlar om inställning till livet och dig själv. Det är endast du själv

som stoppar dig ifrån att bli lycklig,ett väldigt bra citat som stämmer till hundra absolut

procent,så varför stoppa dig själv från lycka när du egentligen kan bli världs lycklig? :) ^^

Livet är rakt framför dig,livet är framför dina ögon,så gå och lev ditt liv<3

Är ni rädda för något? Finns det något vi verkligen är rädda för? Det är ni inte ensamma om, vi är

mänskliga allihopa och det skulle vara konstigt om man inte har något att vara rädd för. Sen beror

det helt och hållet på vad man är rädd för,det kan vara något litet eller mellan eller stort. Vad vi nu

än är rädda för har sina för/nack delar som med allt annat här i livet. Men jag tror att det kan vara

bra att vara rädd ibland,det ger oss utmaningar,nya insikter,kanske till och med en vändning i livet.

Jag är rädd för att åka hiss,små utrymmen,getingar,åskan men det här är inte speciellt stora rädslor

som gör att det är svårt att leva för mig. Men det finns störra rädslor hos oss alla som ibland kan bli

för mycket,dom börjar styra oss,tar över hur man lever,hur man tänker,hur man mår. Jag har några

stora rädslor i mitt liv som har tagit över mycket i mitt liv men som jag nu vill ändra på just för att

det har blivit för jobbigt och det gör även att jag inte kan leva mitt liv som jag vill. Några utav dom

här rädslorna är 1. Tänk om jag inte kommer få barn? 2. Kommer någon kunna älska mig livet ut?

3. Kommer mitt liv alltid stå så här stilla? 4. Tänk om det adrig blir min tur med allt jag vill? osv.

Det är några utav mina stora rädslor,jag skäms inte över dom,jag står för vad jag känner,jag är lika

mycket människa som alla andra. Är nog knappast ensam om dom här känslorna,funderingar, tankar

även om det känns så. Men jag vet att jag inte orkar/vill leva med som här rädslorna nå mer,det tar

bara död på en inombords. Dom här tankarna som blir till panik som leder till arghet som leder till en

slags sorg och tomhet i livet gör att man inte lever. Jag känner närvaron av dessa rädslor,tankar hela

tiden,jag kan och är aldrig hundra procent närvarande vad jag än gör och vem jag än är med,dom är

där dygnet runt.

Vad ska man göra åt det här,hur går man vidare,hur ändrar man sin inställning och tankar? Jag måste

ändra på min iställning till livet,inse att det är okej att vara glad,att livet här NU och att alla dagar i

livet inte alltid kommer vara roliga eller bra men det är inte the end of the world bara för det. Bara för

att livet inte är på topp just nu,att inget går som jag vill så kommer det inte alltid att vara på det här

sättet. Det gäller att vara positiv,göra saker som gör en glad,ha en bra inställning,ha positiva tankar

och har jag allt det tillsammans kommer jag lyckas att få det liv jag alltid velat haft,man måste bara

lita på att saker händer när det är rätt tid,när du är redo,innan det jobba på dig själv,livet är nu,här :)

Idag är inte vilken dag som helst,det är min Morfars födelsedag HURRA HURRA HURRA<3

Mormor och Morfar,min värld,mitt liv,mitt allt,mina fina<3

Studentens dag<3 För mig är det 8 år sen jag tog studenten,men det känns som igår och jag skulle göra om det varje år. Det var en av mina bästa dagar i mitt liv,OP3B ni är i mitt hjärta livet ut. Ni gav mig dom tre mest roligaste åren jag haft,vill bara tillbaka<3 <3

Sol,blå himmel,värme,nu pratar vi juni väder .Bara och hoppas att det håller i sig ett tag också. Sommaren är verkligen min årstid<3

Vilken början av juni månad,det blåser storm, vindarna är ganska kalla och man vill bara hålla sig

inomhus. Jag försöker att inte deppa eller känna mig irriterad över vädret,jag tänker positivt här

och bra tankar. Nu när man har flyttat kan jag gå till skolan  istället för att åka buss vilket är lite

weird för mig,har åkt buss till skola och jobb sen jag började gymnasiet och nu kan jag gå/cykla

till skolan som bara tar mig 20 minuter att gå och tio minuter att cykla. Man känner sig gaanska

bortskämd men ibland ska man ha det bra. Fast dom här dagarna som vart när man har gått till

skolan i stormen har jag knappt kommit fram,när det kommer en värsting till blåst fastnar man

som en staty och bara skrattar åt sig själv haha. Sommaren,vart är du? Ger du oss crap väder nu

för att ge oss bästa vädret sen? Bäst för dig! Man ser lite här och där på olika sidor att personer

man känner och vänner har bokat en utlandsresa,gissa om jag blir avis ? Det skulle inte sitta fel

med att sätta sig på planet och åka till varmare land,stanna där någon vecka oh komma hem när

vädret vänt,underbaart ^^ Men dom pengarna finns inte just nu,jäkligt tråkigt men får drömma

mig bort till nästa sommar istället,nu när ekonomin är på topp igen kan jag börja samla ihop lite

pengar varje månad till nästa sommar,det om något är ett mål,en drivkraft,ett hopp,en glädje<3

Kära älskade Turkiet,jag saknar dig galet mycket just nu<3

När man var ute idag kunde man inte direkt tro att det är 1 juni,kalla vindar, världens blåst

men ibland var det vindstilla, men bara för någon sekund. Allt vi kan göra är och hoppas att

sommaren verkligen är på väg på riktigt<3 I lördags flyttade jag,wow vilken fin lägenhet jag

har fått,känner mig redan hemma och vill aldrig flytta härifrån ^^ Men kärleken är störst av

allt,jag har världens bästa pojkvän som jag verkligen har ett bra förhållande med,alla har vi

våra motgångar i förhållanden men dom gör oss endast starkare och det märks nu. Det som

vi har är verkligen ett starkt band,något riktigt fint och vi är så där super duper inlove i det

vi har och varandra,jag är lycklig,vi är lyckliga<3 Juni är här,sommaren bring it on,im ready!