Jag som många andra har haft svårt att skilja på det förflutna och framtiden. Man vill vrida tillbaka

sin klocka och göra om saker som inte riktigt blev som man trodde. Det är där kruxet är,det går inte

att vrida tillbaka tiden,det går inte att göra saker ogjorda. Vi alla önskar att det fanns en tidmaskin

men jag tänker även den här tanken,om vi skulle på något sätt kunna åka tillbaka och göra saker

på ett annat sätt,vem säger att livet vi lever idag kommer vara bättre för att vi ändrar på juust

dom där sakerna vi går runt idag och bär på ? Allting händer av en orsak,världens största klyscha

jag vet men det är för att det är sant,dom orden kunde inte stämma mer. När jag tittar tillbaka nu

på mitt förflutna,dom saker som tynger mig mest, som jag önskar kunde vara annorlunda, idag här

och nu är jag glad över att det blev som det blev. VI skulle inte vara dom vi är idag om inte vi hade

fått gå igenom det som hände,vi hade säkert vart tjugo steg bakåt och fortfarande fumlat runt här

i vilsenhet för att vi inte har stått på oss och tagit makten över vårat liv. Det förlutna har i stora

drag egentligen gett oss en chans till ett bättre liv,att bli bättre än dom vi var igår,det är bara vi

själva som kan ta kontrollen över hur vi vill skapa våra liv. Är helt övertygad att om jag skulle gå

tillbaka,spendera mer tid med dom människorna som bara trycker ner mig,stanna kvar i det livet

jag bara vill komma ur,inte våga säga emot eller gå emot då hade jag definitivt INTE vart den jag

är IDAG. Dom besluten vi tog förrut ska vi vara tacksamma över,dom fick oss att våga ta det där

klivet till ett bättre ställe,en bättre plats i livet. Om vi är starka,gladare,klokare och börjat hitta

våran trygghet,har vi inte gjort något rätt då,något riktigt bra för oss själva? Det är precis det vi

har gjort. Dom som fanns i vårat förflutna en gång i tiden hann inte ikapp oss,det av en anledning.

Dom har inget i våran framtid att göra,framtiden är VÅRAN. Var stolta över er själva,ni lyckades :)

I många många år har jag bråkat med mitt förlutna,den har knackat mig på axeln för många gånger.

Ibland blir man bra trött på sig själv,varför lär jag mig aldrig kan man säga till sig själv tusen gånger.

Jag har försökt fixa mitt förlutna mer gånger än det finns siffror känns det som,velat fixat det som

är trasigt,laga mitt hjärta en gång för alla. Istället genom att göra det här sårar man sig själv hundra

gånger om,det är inte värt det. Det förlutna går inte spika ihop av en anledning,EN och det är för att

det är ens förlutna,det har redan vart och vi kan inte ta tillbaka den tiden. Vi måste acceptera läget

av hur livet ser ut idag. Kunde aldrig tro att jag skulle komma till ro med mitt förflutna men det har

jag gjort faktiskt. Efter alla dessa år. Det finns personer,det finns situationer man mer än allt tror

att man behöver i sitt liv men det är inte så. Mina val,mina beslut har lett mig till där jag är idag

tack vare att jag stod på mig och tog mig ur min dåliga cirkel. Dom åren har förföljt mig som ett

par spöken,det är dags att gå vidare. Jag har sagt hej då till dom här personerna i mitt hjärta,jag

har sagt hej då till mitt förflutna,jag har accepterat över hur mitt förflutna blev och hur mitt egna

liv ser ut idag. Det var inte lätt,men det var en lättnad,en stor sten från bröstet försvann. Kände

på en gång att mitt förflutna flög bort någonstans. Självklart kommer jag tänka på det ibland,det

kommer säkert att besöka mig men då kan jag med ett leende slå bort det lika fort. Vill jag idag

att dom där personerna någonsin ska få chanset att såra mig bara en gång till? Det kanske går bra

den här gången och om inte då är det värt det? Nej det är inte värt det,då har dom ännu en gång

till tagit makten över ditt liv och lämnat dig i diket som alla gånger. Vill du verkligen att det ska

hålla på så här livet ut? Ta makten över ditt eget liv och gör något din framtid kan tacka dig för :)