Jag tog mig en tur med bussen ut till Dollar Store där jag möte upp mamma. Har inte vart där inne sen i

somras tror jag? Efter halva varuhuset hör jag någon säga mitt namn,vänder mig om och där står en kär

gammal fin vän som heter Mika,min bästa vän sen föralltid känns det som. Vi umgås i princip inget idag

tyvärr jätte tråkigt men antar att när man blir vuxen går alla åt sina olika håll sen hejar man på varandra

en gång om året om man springer på varann. Det är den känslan jag fått iallafall. Det var huuur kuul som

helst att träffa på honom. När vi stod där och pratade kom dom där två klassiska frågorna man egentligen

inte vill höra eller prata om -jaha när ska du skaffa barn då,du börjar gå mot åldern nu- -du pluggar igen,

det känns som om du bara pluggar- . Han gjorde inge fel med att fråga dom här frågorna men alltid varje

gång man träffar på någon bekant eller gammal vän är det alltid just dom frågorna som dyker upp. Det är

två jätte jobbiga frågor för mig,står alltid där och känner mig dum för att inte kommit lika långt som alla

andra. När jag tänker tillbaka var jag helt tvärsäker på att jag skulle ha en unge nu och om inte en till på

väg istället har jag inga. Självklart vill jag jobba men med en whiplersskada och smärtan jag har blir det

dubbelt svårt att för det första hitta ett jobb för mig som jag klarar av vissa timmar. Jag gör mitt bästa

varje dag men känns som om det inte räcker. När han ställde dom frågorna till mig satt gråten i halsen på

mig,hjärtat stannade till en stund,jag fick sån panik,ville bara springa långt långt bort för att kunna andas.

Alla runt omkring mig är 10 steg förre mig men jag har haft den här drömmen waaay längre än dom ändå

får dom det jag vill mer än allt. Fan. Jag vill också vara normal, ha ett vanligt liv, vill passa in och få allt

jag någonsin drömt om. Det känns otroligt långt borta. Jag vågar inte hoppas längre. Men jag hoppas ändå.

När kommer det hända mig? När är det min tur? Rädslan finns där att inget kommer hända. Men jag hoppas.

Den dagen,vilken lycka<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag älskar julen. Allt som har med julen att göra. Julmusik, julfilmer,  julpyssla, julpynta här hemma, stämningen av julmys❤. Det här är första året första gången i mitt liv som julkänslan inte är där vilket beror på många olika faktore...

Sista månaden på det här året,vilket år det varit. Det kan ni nog  alla hålla med om. När man tänker tillbaka till den här dagen fast förra året kunde man aldrig föreställa sig vad vi hade att vänta på men lika bra var väl det. Mina förhoppning...

Kan man komma över ett trauma som man varit med om sen ung ålder? Det är en fråga jag ställer till mig själv varje dag,ibland flera gånger och blir samma svar varje gång - jag vet inte. Det kanske handlar om hur du är som människa,hur du hanter...

Varför glömmer vi alltid hur bra man har det? Särskilt vi som bor i sverige. Det är hemskt hur andra länder är fattiga,där det ständigt är krig,alla dom här flyktinglägren. Dom är många. Många länder som skulle byta mot vårt liv in a heartbeat....

Jag har väl en slags hat-kärlek till livet lika mycket i jämföring som att allt går både upp och ner. Livet består av många aspekter i livet vi alla ska gå igenom på gott och ont. Man ska vara barn,kanske gå igenom en skilsmässa där vi ska best...