Kärek är väl ändå det bästa som finns? Allt vi behöver är kärlek. Men hur härlig kärleken än må vara

är förhållanden komplicerade,konsten att hålla ihop och kämpa tillsammans är något av det svåraste

som finns. Jag har vart tillsammans med min pojkvän i två år och en månad,det har vart en lång resa

av upp och nedgångar. Det som vart problemet mellan oss hela tiden är två saker. Vi har haft svårt att

förstå varandra och att han är fyra år yngre än mig. Han var 22 och jag var 26 när vi träffades,det gör

mycket även om åldern inte har någon betydelse när det kommer till kärlek men ibland blir det svårt.

Det har vart bråk,det har vart romantik,det har vart gråt och det har vart skratt. Som alla förhållande.

Inget är perfekt. Trots våra meningsskiljaktheter,våra gräl och olika platser i livet har vi aldrig haft en

tanke på att gå skilda vägar eller ta en paus. Vem har sagt att ett förhållande ska vara lätt hela tiden?

Vi har hållt ihop i två år och det är nu som vi börjar klicka. Det har tagit lång tid men vi börjar säkert

men sakta börja förstå hur vi fungerar,varför vi är som vi är som person. För första gången pratar vi,vi

pratar HELA TIDEN nu i flera timmar. Vi skrattar ihop och har en helt annan kemi mellan oss. När vi var

ifrån varandra här förra veckan när jag var i Göteborg och han var i Finland insåg han saker. Han är inte

den som skickar sms speciellt ofta,nästan aldrig,speciellt inte när han är iväg. Nu fick jag sms hela tiden

varje dag. Efter tre dagar ifrån varandra fick jag ett sms där han insett att det är mig han vill leva med<3

Hur innerligt mycket han älskar mig,att han är helt galen i mig. Jag låg i sängen när jag fick det här utav

honom,jag skrek av lycka YEEES och dansade med armarna och grät av lycka. Dom där orden,känslorna är

något jag väntat på i en evighet känns det som och det har tagit ett tag för honom som för många andra

killar men nu,NU är vi på samma våglängd. Nu känns det på riktigt,nu känns det äkta när vi båda två vill

och känner samma sak. Han är en underbar person som har vart vilsen i sig själv och en pojke länge men

nu börjar min pojk bli en man se ut som en man. Nu är vi ett vuxet par som älskar varandra djupt och jag

börjar sakta känna av lycka. Jag ser ljust på framtiden,på våran framtid ihop, nu kan det bara bli bättre :)

Vad små vi var här ( 2år sen )

Nu 2år senare<3