Direktlänk till inlägg 21 januari 2019
Det har vart ganska många jobbiga dagar här som vart.
Som ni vet (ni som läst) att jag börjat arbetsträna inför
det riktiga arbetslivet har inte riktigt gått som jag velat.
Trivs jätte bra där jag är men min kropp säger stopp,den
vill inte jobba med mig. Vi är i osynk,min hjärna säger kom
igen du fixar det här medans kroppen säger det går inte du
har alldeles för ont. Vilket är sant. Fick gå hos en sjukgymn
förra året på ett speciall program för oss som hae whiplers
och efter åtta till nio månader började jag få tillbaka både
styrkan i nacken,kraften i axlarna och glädjen kom tillbaka.
Jag såg ljust på mitt arbetsliv,det finns stor möjlighet att
kanske en dag kunna jobba igen. Nu fick jag den här chansen
ett år senare med att börja arbetsträna tillsammans med min
arbetsterapeut som håller koll på mig dagligen. Envisheten är
där,kämpe glöden fanns och hoppet såg bra ut. Har vart där i
tre veckor och jag är paj helt trasig. Smärtan kom redan dag
två men tänkte att det bara var är för att allting är nytt och
kroppen måste ställa om sig så jag körde på men märkte att
det bara blev värre för varje dag som gick,nu är jag där igen.
Från att knappt känna nervsmärtor ingen huvudvärk som var
närvarande och migränen var nästan borta. Till att ständigt
ha ont i huvudet,ligga med migrän varje natt vilket betyder
ingen sömn men går till jobbet varje dag ändå. Gråten finns
i halsen hela tiden,vill inte vara den men jag är helt slut. Vad
ska jag göra nu? Har ett läkarbesök på onsdag om en annan
sak och då ska jag fråga honom om det finns någon som helst
möjlighet att jag kan få börja hos min sjukgymnast igen för
det skulle vara guldvärt för mig. Jag tänker inte kasta in min
handduk än och säga det är kört utan det blir att göra absolut
allt i min makt som går och göra att jag kommer kunna jobba i
iallafall fyra timmar kanske tre gånger i veckan. Jag är en sån
person som hellre förbereder mig för det värsta än tro på det
bästa för då blir man mindre besviken,är det en bra eller dålig
sak att göra för sig själv betyder det att man inte tror på sig
själv? Kan väl säga så här,jag vågar inte helt ut tro på att det
kommer hela vägen men jag kommer kämpa ända in till det sista.
Oavsett om jag kommer kunna börja jobba igen eller att det går
mot att bli sjukpensionär kommer jag ta tag i träningen från och
med idag allt från dansen till gymmet till promenader så ofta jag
bara kan. Ikväll börjar dansträningen igen efter juluppehållet woho
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 | 5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 | 12 |
13 | |||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|