Direktlänk till inlägg 31 juli 2020
Varför glömmer vi alltid hur bra man har det? Särskilt vi som bor i sverige.
Det är hemskt hur andra länder är fattiga,där det ständigt är krig,alla dom
här flyktinglägren. Dom är många. Många länder som skulle byta mot vårt
liv in a heartbeat. Vad har vi egentligen att klaga på eller om ? Finns inget
som dyker upp i tankarna vad det finns att klaga över. Livet är inte perfekt,
ingen människa är perfekt vi har alla gått igenom det ena och det andra vi
är inte ensam någon av oss att haft det tufft till och från. Ända sen en liten
flicka har mitt stora intresse varit psykologi,hur vi människor beter oss,hur
vi funkar osv. Nu på senare tid när man blivit "äldre" har jag börjat få upp
mina ögon för dokumentärer och verklighets baserade filmer. Både för att
det är intressant men också av att jag är intresserad av det psykologiska.
Började att titta på en dokumentär igår som handlar om två mammor där
dom ska fly ifrån sitt land med sitt barn men båda separeras från barnen
av olika anledningar. Den ena mamman vars dotter föddes i amerika när
dom (föräldrarnas flicka) jobbade där men flyttade sedan tillbaka till sitt
hemland. På grund av att 11åriga flickan var amerikans medborgare fick
hon inte vara kvar i asylhemmet tillsammans med mamman. Flickan hon
placerades ut i ett foster hem. Efter SJU månader isär fick dom äntligen
återförenas igen.
/ / / / / / / / / / / / / / / / /
Den andra mamman och hennes 5åriga son var tillsammans på ett asyl läger
mer utav ett fängelse. Hon hade bara en tun tröja på sig,det var fruktansvärt
kallt där inne sa hon. Dom fick inga varma kläder,knappt någon mat eller sov
bra på flera dagar. Hennes son grät konstant dom här dagarna, han var rädd
för liten att förstå vad som pågick. Hon vart också fråntagen sitt barn några
dagar senare,även han placerades på ett fosterhem. Efter nio månader ifrån
varandra släpptes mamman, fick flyga till där pojken bodde för att äntligen
återförenas igen. Vilken marddröm. Jag som tyckte min barndom var jobbig
tänker man varje gång. Den var jobbig också,på mitt sätt. Men när man har
kollat på dokumentärer som den känner man sig ganska skonad från saker
man inte ens kan tänka sig. Det är bra att få upp ögonen ibland,att få sig
en tankeställare som tex. " har jag det verkligen sådär dåligt i mitt liv som
jag tror? Om många frågade sig själv den frågan med vetskapen hur allting
kunde vara mycket värre tror jag vi skulle känna oss mer befriade i hjärtat
när vi själva kommer på hur bra vi haft det utan krig,inte behöva fly ifrån
vårat hem lämna allt man äger,kanske aldrig få gå i skolan eller ens någon
chans till ett värdigt liv. Däremot,alla förtjänar ett värdigt liv. A L L I H O P
Snart har hela sommaren gått,vi är bara några dagar från augusti. Har inte fått någon som helst sommarkänsla i år,om det beror på vädret eller corona som ställt till kanske en slänga av båda. Känns som om ingenting är sig likt längre när det ko...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 | 29 | 30 |
31 | |||||
|