Direktlänk till inlägg 27 september 2012
Igår började jag i en Självhjälpsgrupp för personer som har Panikångest, vi är sju
stycken i åldern 18 till 25. Har vart lite fram och tillbaka om jag skulle gå eftersom
ingenting annat har fungerat men efter mötet var jag riktigt glad över att jag gick :)
En stor anledning till varför jag ville börja var för att få vara med personer som är
precis som mig, som förstår en och inte dömer en. När jag satt och lyssnade på
deras egna historier insåg jag med en stor lättnad, jag är inte ensam om det här
och det finns människor som jag! Men samtidigt blev jag ledsen,vi är så många
människor över hela världen och precis ALLA mår dåligt över någonting. Tycker
det räcker med att jag mår dåligt,dom ska inte också behöva gå igenom precis
det som jag gör. Alla har vi våran egen historia, vårat eget förflutet och tänk om
vi alla kunde kunde finnas där för varandra. Vill kunna hjälpa alla mina nära och
kära men jag vet att man inte kan hjälpa alla. Nu MÅSTE jag börja tänka på mig
själv, kan inte gå med en tung ryggsäck med tegelstenar som tynger ner mitt liv
för det kommer bara sluta med att jag inte ens orkar med mina egna problem.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | |||
|