När jag satt på bussen hem från stan sitter det en tjej i 13 eller 14 års åldern som har färgat

sitt hår rosa och brevid henne sitter det en kvinna i 45 års åldern som säger till denna tjejen:

" det där passar du inte i, det ser inte bra ut. Jag är frisör,jag vet bäst,ta det inte personligt

men det passar dig inte ". Hur FAN kan en vuxen människa göra & säga något sånt där till en,

någon som redan är osäker på sig själv, håller på att experimentera och försöker att hitta sig

själv i den där åldern. Kvinnan pratade så högt att precis ALLA på hela bussen hörde,tyckte så

synd om tjejen för när kvinnan klev av kunde hon knappt hålla sig för gråt. Jag trodde vuxna

visste bättre, men den här personen verkade otroligt kall och okänslig! Hela buss resan sa jag

till mig själv att gå fram till henne och säga att hon var jätte fin i håret innan jag skulle kliva

av bussen men när jag skulle göra det vart man feg och gjorde inget. Varför blir det alltid så?

Jag har iallafall inte kunnat sluta tänka på den där lilltjejen, jag vart så arg och förbannad för

det där var helt onödigt sagt! Det är väl tanken som räknas även om hon inte vet att jag bryr

mig och tänker på henne men iallafall. Nej usch fyfan för vissa människor, håll saker helt för

er själva för ord sårar mer än vad man tror och i den där åldern blir det extra känsligt.