Min nyårsafton blev bättre och roligare än över förväntan. Var till en början inte sugen alls på att fira något men när väl gästerna var här och kvällen kom igång kändes allting så mycket bättre. Det var rätt slappt och lugnt vi satt mest och prata innan vi började laga mat som var ljuvligt gott. Då jag bara bor i en etta med ett ganska litet matbord med två stolar tog vi bordet vid soffan och satte oss haha på soffkuddarna för att alla skulle ha en plats att sitta vid. Det blev faktiskt jätte mysigt. Ni vet den här klassikern Grevinnan & betjänten som går varje år på nyår? Klassiker. Den är lika rolig varje år. Vi körde ett spel under kvällen som heter Med andra ord. Man får ett ord vi säger stjärnhimmel,då ska man förklara det ordet med en förklaring och det är tusan inte lika lätt som man tror. Vissa förklaringar som man verkligen inte fatta fick man sig ett skratt att man vek sig och knappt kunde andas asså underbar kväll. Vid tolvslaget gick vi ut på min balkong och skåla in det nya året med lite champagne. Vilket fyrverkeri,vilken utsikt jag har från mig. Vi fortsatte med spelet till halv fyra sen däcka vi allihopa av utmaning från allt skratt. Mina vänner sov över och imorse när vi vakna upp allihop var mysigaste sättet att vakna upp på,käka frukost ihop och bara myste in första dagen på 2017. Jag hade den bästa nyårsafton med bästa sällskapet och många härliga skratt. Den kunde inte blivit bättre på något sätt,tack mina vänner <3

Gott nytt år allihopa :) Är det bara jag eller fler som tycker det ska bli himla skönt att 2016 snart är över ?

Jag skulle hellre fira in det nya året på en strand utomlands i solstolen och lyssna på havsvågorna än att

vara hemma i sverige,det är något jag skulle behöva just nu. Men får istället göra det bästa av situationen

och se fram emot ett nytt år,tycker 2017 klingar fint i mina öron. Har rätt stora förväntningar att det här är

året för mig,då alla drömmar slår in och lyckan kliver in i mitt liv. Jag önskar alla ett riktigt gott nytt år <3

Det blev en längre men välbehövlig paus från bloggandet,alldeles för mycket har hänt för att jag skulle orka.

Har verkligen saknat att vara här inne och bara skriva av mig, nu är det dags att ta igen den förlorade tiden.

Ett år av dåliga besked, stress,ledsamhet och sorg har vart en stor del av det här året men små glimtar här

och där av glädje. Min morfar på 78 annars jätte friska år har fått blodcancer men en ovanlig typ där det inte

finns några mediciner eller hjälpmedel som gör han bättre eller frisk. Vi vet inte hur länge till han har att leva.

Man kan tycka det känns tufft men bara en vecka senare får mammas sambo cancer men en annan typ,vet

inte dock om det är en elak eller godartad typ. Hur är man stark genom något sånt här? Jag försöker på nått

sätt vara stark för min familj,vara den som håller upp alla vilket är en väldigt tung börda man går runt med på

sina axlar varje dag. Jag är också bara människa. Mina känslor..dom är..överallt. Det här kanske var absolut

sista julen med morfar,det skrämmer mig. Allt jag kan göra är att leva på hoppet och tro på att han kommer få

leva några år till med oss. Om vi ska lämna det sorgsna till glädje,den sista september fick jag min helt första

egna lägenhet där jag nu bott här i 3månader exakt idag. Den är helt nybyggd från grunden, jag får fortfarande

ibland nypa mig i armen för det känns overkligt än. Jag kom även in för att läsa Matte A under tjugo veckor så

nu blir det att plugga till pennan glöder för att äntligen kunna söka in till yrkeshögskolan och uppfylla min dröm.

2016 har vart ett riktigt jobbigt år vilket jag hört från nästan alla i min omgivning men också hört att 2017 är året

där allt kommer vända. Har sagt varje år dom senaste åren att det här kommer bli ett bra år men den här gången

kan jag verkligen mena dom orden att jag tror verkligen det nya året kommer bli ett av dom bästa åren på länge.

Dagen är här idag är visningen på min lägenhet,började bli nervös i magen redan igår som

när man ska gå på en jobbintervju fast man redan har lägenheten. När man väl är där sen

och får se själva lägenheten kommer det kännas mer verkligt. Det ska också bli kul att se

vilka dom andra är som ska bo där i samma trapphus mina nya grannar. Jag hoppas på att

många av dom är i min ålder,kanske någon med barn eller någon gullig äldre dam lite av

en blandning. Saknar mina grannar från Haga, det var inga jag umgicks med men man sa

alltid hej i trappen,frågade alltid om allt var bra och ibland fastna man i trapphuset eller

utanför porten och kunde prata ett tag. Det var två par,en gammal gubbe,en man i 45års

åldern och en tjej i min ålder. Hon tjejen längst ner såg jag kanske två gånger på ett år?

Men dom andra pratade man alltid med och fast man knappt kände dom tyckte jag himla

mycket om dom,särskilt paret ovanför oss super gulliga och alltid jätte trevliga. Grannar

man kan komma bra överens med eller kanske till och med börja umgås med skulle vara

riktigt roligt. Visningen är klockan fem,lite mer än en timme kvar bara det ska bli skönt

att få se det man följt från början när det var ett skal till nu när lägenheten i stort sett

är klar. Det har vart fyra förväntans väldigt långa månader till pappret damp ner i min

brevlåda att NU är det dags! Vet inte ens vad eller hur mycket jag ska förvänta mig hur

den kommer se ut men vet iallafall att den kommer se mindre ut när det inte finns nå

möbler men jag vet att den kommer vara jätte fin. Efter idag när man sett alla hörn &

kanter då kan man verkligen börja planera vad man ska ha för möbler,vart dom ska stå

och vart dom får bäst plats. Planera,shoppa o inreda är något av det roligaste jag vet <3

För cirka två veckor sen var jag tillbaka på kontroll hos min läkare efter tre månaders uppehåll.

Var skapligt nervös men väldigt säker att jag gjort bra ifrån mig,hade lågt blodtryck vilket bara

berodde på att jag hade svårt att sova här hos mamma första veckan det var sån omställning för

mig att helt plötsligt bo hemma igen. Min läkare trodde att vikten antagligen hade gått ner för

den veckan men jag sa till henne med en lugn självsäker röst - när jag ställer mig där på vågen 

då kommer det stå en rättvis bra siffra som kommer visa hur MYCKET och HÅRT jag kämpat helt

på egen hand och det visade en bra siffra. Hon gjorde den där minen när man blir imponerad &

sa -wow det trodde jag inte,nu blir jag imponerad,jag fattar inte hur du orkat och klarat det så

som du gjort,det är inte många som klarar att komma tillbaka från att vara nere i botten till att

komma upp till ytan och glänsa som du gör wow bra jobbat. Kände mig hedrad av hennes varma

fina ord och tack vare mitt enorma jobb att kämpa mig uppåt får jag äntligen börja köra dansen

igen OCH gymma försktigt nu i början. Känns så J**LA BRA,jag är tillbaka starkare än någonsin ;=)

Inatt var ingen rolig natt. Åkte in på akuten halv tre inatt. Som jag skrev igår håller min 

visdomstand på att krångla igen. Sov en timme och vaknade av att jag kände mig svullen

i hela halsen, det var svårt att andas och att svälja sen panikångesten på det gjorde hela

situationen värre. Min kropp bara skrek av panik,jag väckte mamma och hela min kropp

skakade okontrollerat. Kunde knappt prata,hörde inte vad mamma sa utan jag var heelt

i min egna värld. Den där känslan av rädsla & hjälplöshet fick mig att bara vilja dö där

och då eller bli medvetslös till paniken var borta. Svullnaden i halsen fick mig även och

tro att nu är min tid inne det är nu jag ska dö. I just den där stunden kan man inte ens

tänka realistiskt man är helt borta och benen skakade så mycket att jag inte kunde gå.

Vi körde upp i illfart till akuten och väl där kunde jag lugna ner mig. Det gick lättare

att andas,det kändes bättre med svullnaden & skakningarna gick över. Sköterskan som

jag fick var jätte bra, hon gjorde mig lugn och jag kunde förstå att det jag fick hade

vart en STOR panikångestattack. Har inte fått en sån ångestattack sen jag var 13-14

år och det skrämde mig. Att även se min mamma skräckslagen att se mig räddare än

vad hon någonsin sett i hela sitt liv som hon berättat idag känns inte heller kul. Man

skäms,känner sig som en psykopatient och riktigt dålig. Det var ingen känsla jag sett

fram emot att känna men nu kom den 13år senare från ingenstans. Men det som jag

tycker känns jobbigast är att dom senaste tre månaderna har jag knappt känt av nått

utav min panikångest,jag har mått riktigt bra så idag känner jag mig förvirrad, lite

ledsen över det som hände när jag som minst anade det. Det var som om nån hoppa

på mig bakifrån helt oväntat och inget jag trodde skulle hända igen. Förstår väl inte

riktigt varför ångestattacken kom eller varför just då eller varför ? Vill kroppen säga

mig något eller var det bara en engångs sak? Vi kom hem halv fem inatt,känner mig

helt slut i kroppen och vill bara ligga ner,ge kroppen en ny start. Det var som om min

kropp min hjärna fick en kortslutning och bara slutade funka. Ska låta kroppen vila ut

idag,göra en omstart och börja om imorgon. Det som inte dödar en gör en starkare <3

Äntligen FREDAG,veckan kunde inte gått saktare än vad den gjorde men nu är helgen här och då

ska man bara njuta på ett eller annat sätt. Det där med njuta har jag haft svårt för att göra just

idag,vaknade imorse med tandvärk, min envisa visdomstand längst ner på höger sida är här igeen

för att bråka. Försöker att inte tänka på det eller att känna efter fast det är svårt för det gör ont

när jag pratar äter sväljer. Det är helg iallafall och skönt är väl det. Vi fick fint väder idag varmt

och skönt,keep it up. Följde med mamma till sin loppis som jag tycker ni ska åka och titta in, det

är bara några månader nytt på Hälla. Man har antingen bord eller hyllor sen går man in och kollar

på sin lista på mobilen eller datan vad eller vilka som sålts och hur mycket man tjänat. Arbetarna

på loppisen i lokalen är jätte trevliga(väldigt modern loppis)som att shoppa i en helt vanlig butik.

Hittade en sån FIN väska en mindre för 40kr,en MP3 för 50 spänn och en dvd box för 10kr. Billigt &

bra plus att du får mycket saker för lite pengar. Sen när vill jag ens GÅ på loppis och vilja HANDLA

på loppis. Det är något som kommit med åldern haha man blir ju ändå "gammal" om två år hehe så

det passar väl nej men åldern är bara en siffra,det är hur man känner sig inombords som räknas det

andra att man blir ett ett år yngre varje år,blir äldre i ansiktet,man får rynkor etc etc det är bara vi

som ändras på det yttre men trots rynkor eller gråa hårstrån kan vi känna oss som 18 eller 25 och är

pigga och det är allt vi behöver,en ung själ. Vet inte hur jag kom in på det här ämnet ens? Fredag är

äntligen här,jag har myst ner mig soffan under min sköna filt och ska kolla på någon film mys pys <3