Nu är det gjort, åkte till skolan och skrev av mig vilket känns jätte bra för nu kan jag andas ut ordentligt.

Dirket därifrån gick jag till arbetsförmedlingen och när jag satt där för att vänta på min tur ringer mobilen

och det är min handledare på arbetsförmedlingen. Jag kunde gå upp en trappa och prata med henne, slapp

sitta tjugo nummer för att vänta på min tur. Berättade att jag hade hoppat av skolan och vill nu bara söka

jobb men enligt henne var det dumt gjort av mig. Men här har jag pluggat varje höst sen jag tog studenten,

NU vill jag ut i arbetslivet och krävde att ge mig något seriöst som leder till något. Så på måndag börjar jag

på Eductus i ett halvår, dom första sex veckorna går man i grupp och sen blir det egen tid med coachen =)

Min fina vän Anna som jag lärde känna via en annan utbildning går redan där sen idag, hoppas hoppas att

jag får komma i hennes grupp för det skulle göra det så mycket roligare<3 Jag ska ta det väldigt lugnt idag

för jag håller på att bli smått sjuk, på dagarna mår jag jätte bra sen på kvällarna har jag ont i öronen, ont

i halsen och känner mig varm så jag sover inte speciellt bra men sen på morgonen mår jag som vanligt :S?

Jag som har dansträning ikväll, får ta det lugnt och vara med på det viktigaste. Nu blir det att kolla på lite

serier, nu har alla oros tankar och värken i magen försvunnit, fyfan vad sköönt, nu kan jag andas ut :´D<3

Hela helgen har jag gått runt och känt mig orolig, ska jag hoppa av skolan för att söka jobb eller ska

jag fortsätta? Men tänk om jag inte får pengar utav csn om jag vill fortsätta plugga och att jag måste

gå hemma? Jag vill plugga, nej jag vill söka jobb, eller nej förresten jag vill plugga, nej förresten jag

vill ha ett jobb och så där har det åkt runt i mina tankar hela helgen. Men nu har jag kommit fram till

vad jag vill göra. Imrgon ska jag till skolan, säga att jag tänker hoppa av för csn bara bråkar med mig,

jag trivs inte överhuvudtaget på den där skolan och det är alldeles för svårt för mig. Känner stark hur

jag vill vill ha ett jobb nu, tjäna mina egna pengar, kunna köpa saker för mina pengar och kunna spara

pengar. Efter jag skrivit av mig blir det att gå till arbetsförmedlingen för att skriva in mig igen,få mina

pengar från försäkringskassan som vanligt sen hem för att söka jobb och fixa mitt cv. Detta känns som

det helt rätta beslutet, jag vill känna mig vuxen för en gångs skull & leva mitt egna liv där jag mår bra :)

Jag har sovmorgon nästan varje dag under veckorna när jag går i skolan förrutom torsdagar och jag som

redan inte tycker om torsdagar för den är alltid seg och man vill bara att det ska vara fredag. Imorse gick

jag upp kvart över fem, bussen går sju och jag måste hinna med allt vilket är precis. Men vakna upp med

ont i halsen och öronen men andra timmen på lektionen i skolan gick det bara bort poff, tack och lov säger

jag bara för missar jag en lektion i skolan är jag körd! Matte lektionen gick jätte bra idag faktiskt, sa till

min lärare att när hon ger igenom för alla i speed fart flyger alla siffror i mitt huvud och jag blir yr,det är

som att sitta i en karusell som aldrig slutar snurra. Min lärare satte sig ner med mig, förklarade några tal

för mig och därefter kunde jag göra tre sidor helt själv? Men det var inte 5000 minus kallt i klassrummet

idag och det hjälpte nog min koncentration ganska mycket bättre också. Naturkunskapen, jisses amalia

vilken tråk lektion det blev. Att sitta med atomer, kemi och annat i fyra timmar som inte ens intresserar

mig gjorde att tiden gick otroligt fort. Vid tre redan var jag jätte hungrig, det var becksvart ute, jag var

uttråkad och hade slutat lyssna. Känns som om jag har vart i skolan i tre dagar utan att vart hemma men

nu är äntligen skolveckan över och min helg börjar redan nu. Ikväll kommer äntligen min älskling hit och

det ska bli super duper mysigt, det är de som fått mig att orka igenom den här långa dagen .. Henke <3

Skämtar ni med mig!!?? Har inte haft så här mycket plugg sen jag gick andra året på gymnasiet vilket var

6 år sen och det tuffaste året i skolan. I svenskan har vi en hemtenta där jag ska läsa TVÅ böcker till den

tioende december plus uppgiften som ska vara på tio till tjugo sidor. I historian ska vi göra en hemtenta

där vi själva får välja en historisk händelse i då eller nutid och i andra hemtentan ska vi kolla på en film

och läsa en historisk roman som är på cirka fem till sexhundra sidor. Som om inte det skulle räcka tycker

man men nej för har också matte och natur. Då är min fråga, HUR TUSAN SKA JAG LÄGGA UPP ALLTING?

Vilka ämnen ska jag ta när, vilket ska jag börja med och att läsa två böcker på samma gång kommer att

förvirra mig! Det är bara onsdag än och jag är redan helt slut för på det här har vi hårdträning på dansen

nu när vi snart har uppvisning. Jag känner stress, press, ångest och hur mitt självförtroende sjunker ner

för jag vet inte hur jag ska klara det här? I skolan kan jag inte koncentrera mig när vi ska jobba själva

för alla i mina klasser är världens pluggisar och lär sig på en gång. Jag måste ta tid på mig, ser hur alla

skriver så pennan glöder och det blir inte bättre för mig. Hemma kan jag iallafall koncentrera mig MEN

om jag fastnar på någon uppgift har jag ingen som kan hjälpa mig för mamma kan inte heller eftersom

det var hundra år sen hon gick i skolan, där kommer paniken krypande igen! Men jag behöver verkligen

ett slutbetyg och kommer göra allt för att det ska bli av men jäklar vad jag längtar tills jag har ett jobb

med bra arbetskamrater, hittat min trygghet och tjänar mina egna pengar för det skulle inte sitta fel :)

Jag har nog världens dåligaste självförtroende, jag har insett nu hur mycket mitt förflutna har påverkat

mig till den jag är idag. Jag har slutat tro på mig själv helt, vågar knappt hoppas på något och drömma

för direkt jag gör det händer något dåligt. När det händer något dåligt då blir mitt liv ett rent kaos och

då går jag runt och slår på mig själv hela tiden. Men när jag väl är glad, när det känns som om allting

är på sin plats DÅ stannar jag upp och säger till mig själv att jag inte förtjänar att vara glad. Jag vågar

inte tillåta mig själv att vara glad, jag har inte vart glad på riktigt över jag vet inte hur många år och

dom få gångerna jag känner mig glad och avslappnad blir jag rädd för då känner jag, men ska det vara

så här det ska kännas? Jag klarar knappt av att leta jobb, när jag väl har ett då blir jag den där osäkra

lilla flickan som bara vill springa iväg och som tror att ingen ska tycka om mig. Det har vart så många

motgångar att man känner sig rent utav sagt förstörd inombords, jag tycker inte om mig själv för fem

öre för allting som hänt i mitt liv har gjort mig trasig. Jag vill bara hitta hem, hitta mitt lugn och börja

leva för just nu känns det som ingen varken hör och ser mig, det är som att jag går runt och är osynlig.

Jag önskar att det fanns någon i mitt liv som ser hur jag mår, som finns vid min sida men det gör det

inte för alla bara ser mig som den där glada och starka tjejen som klarar vad som helst. Men just nu

känner jag mig bara tom, ensam och skör när det gäller allting, livet verkar tycka om att jävlas ...

Då har man förbokat biljetter till Twilight Breaking Dawn Part 2 :D Den 17 november blir det bio med mina

fina tjejer Frida och Emelie, vi alla tre kan knappt vänta till dess tihi hihi. Ni som inte vet och som älskar

Twilight så visas dom tre första filmerna nu tisdag - torsdag 21:00 på kanal 5, JAG KOMMER SITTA FAST

KLISTRAD FRAMFÖR TV:N dom dagarna den tiden<3!