Studentens dag<3 För mig är det 8 år sen jag tog studenten,men det känns som igår och jag skulle göra om det varje år. Det var en av mina bästa dagar i mitt liv,OP3B ni är i mitt hjärta livet ut. Ni gav mig dom tre mest roligaste åren jag haft,vill bara tillbaka<3 <3

Sol,blå himmel,värme,nu pratar vi juni väder .Bara och hoppas att det håller i sig ett tag också. Sommaren är verkligen min årstid<3

Vilken början av juni månad,det blåser storm, vindarna är ganska kalla och man vill bara hålla sig

inomhus. Jag försöker att inte deppa eller känna mig irriterad över vädret,jag tänker positivt här

och bra tankar. Nu när man har flyttat kan jag gå till skolan  istället för att åka buss vilket är lite

weird för mig,har åkt buss till skola och jobb sen jag började gymnasiet och nu kan jag gå/cykla

till skolan som bara tar mig 20 minuter att gå och tio minuter att cykla. Man känner sig gaanska

bortskämd men ibland ska man ha det bra. Fast dom här dagarna som vart när man har gått till

skolan i stormen har jag knappt kommit fram,när det kommer en värsting till blåst fastnar man

som en staty och bara skrattar åt sig själv haha. Sommaren,vart är du? Ger du oss crap väder nu

för att ge oss bästa vädret sen? Bäst för dig! Man ser lite här och där på olika sidor att personer

man känner och vänner har bokat en utlandsresa,gissa om jag blir avis ? Det skulle inte sitta fel

med att sätta sig på planet och åka till varmare land,stanna där någon vecka oh komma hem när

vädret vänt,underbaart ^^ Men dom pengarna finns inte just nu,jäkligt tråkigt men får drömma

mig bort till nästa sommar istället,nu när ekonomin är på topp igen kan jag börja samla ihop lite

pengar varje månad till nästa sommar,det om något är ett mål,en drivkraft,ett hopp,en glädje<3

Kära älskade Turkiet,jag saknar dig galet mycket just nu<3

När man var ute idag kunde man inte direkt tro att det är 1 juni,kalla vindar, världens blåst

men ibland var det vindstilla, men bara för någon sekund. Allt vi kan göra är och hoppas att

sommaren verkligen är på väg på riktigt<3 I lördags flyttade jag,wow vilken fin lägenhet jag

har fått,känner mig redan hemma och vill aldrig flytta härifrån ^^ Men kärleken är störst av

allt,jag har världens bästa pojkvän som jag verkligen har ett bra förhållande med,alla har vi

våra motgångar i förhållanden men dom gör oss endast starkare och det märks nu. Det som

vi har är verkligen ett starkt band,något riktigt fint och vi är så där super duper inlove i det

vi har och varandra,jag är lycklig,vi är lyckliga<3 Juni är här,sommaren bring it on,im ready!

Solen lyser för fullt,ibland kommer det en skur med regn och det luktar sommar i luften. Det är

onsdag, vi är i mitten av veckan och allting bara känns bra nu. Det är lättare att andas, känner

mig ganska lugn i både kropp och själ. Det finns vissa saker här i livet vi bara måste släppa,vi

måste sluta med vissa saker och börja leva istället. När jag tänker tillbaka på dom senaste sex

till åtta månaderna tillbaka har jag vart arg,bitter som fan,ledsen,besviken,alla olika känslor på

samma gång vilket tar otroligt mycket på mina krafter,energier,min vardag,mina relationer till

andra,mitt humör,allting spelar in på hur man mår. Alla vet att livet är ingen dans på rosor,inte

ens i närheten. Man måste få vara arg ibland,man måste få gråta av sig ibland,livet funkar inte

alltid eller går som man vill. Min period av tårar,besvikelse,bitterhet,allt det där det lägger jag

till sidan nu och tänker njuta av livet så mycket jag bara kan. Att bestämma sig för att göra en

förändring,att man vill saker ska bli annorlunda till det positiva sättet,det är inte lätt även om

det låter mycket härligare med ett glatt liv än ledsamt liv men det är inte så lätt som man tror

att bara vända på steken. Det här är något man måste jobba på varje dag,jag har vart riktigt

besviken på många i mitt liv,undrat varför saker blivit som dom är,varför försöker ingen ens

är några av mina tankar. Men jag har kommit fram till en sak,dom som inte vill finnas i mitt

liv längre,det är ingenting jag kan göra åt saken. Jag har försökt fått en bra relation med en

del personer i mitt liv,har visat mitt intresse,funnits där men när ingenting fungerar och ens

resultat slutar med besvikelse där och då måste man sluta springa efter dom som inte joggar

eller ens springer efter dig utan åt andra hållet. Jag är ingen dålig människa,har aldrig gjort

någon illa,pratar inte bakom ryggen på någon,skulle aldrig ljuga för någon. Nu låter det som

om jag är värsta ängeln men det är inte det som är min poäng utan det jag vill komma fram

till är att ingenting har hänt mellan mig och dom här personerna som plötsligt har stängt mig

ute från deras liv,som har en helt annan attityd mot mig,som inte ens försöker ha en relation

med mig utan någon som helst anledning. Det är deras förlust,det är dom som mister någon

riktigt bra person i deras liv,men vad ska jag göra när jag har gjort allt i min makt att ha en

relation med dessa människor? Jag har gjort mitt,men jag lägger ner nu,det blir bara energi

tjuvar för mig och det mår ingen bra av. Jag släpper allt nu som får mig att må dåligt,nu gör

jag av mig med sånt som inte får mig att växa som person längre. Det finns bättre saker att

lägga ner sin tid,energi,mitt liv på. Man lever EN gång,det är något jag verkligen vill ta vara

på,här och nu,tillsammans med dom människorna som tar mig för den jag är,som får mig att

växa,som ser mig och vill följa med mig i livet,ju flera vi är desto roligare är det,eller hur :)?

Det känns som ett bra beslut,det känns rätt,trycket över bröstet är borta,klumpen i magen är

svisch gone,tankarna är få och nu vill jag bara öppna mina ögon och tro på något fint igen<3<3

A life without dreaming is a life without meaning,har ni hört det ordspråket någon gång ? Jag hittade

den texten igår,den berörde verkligen mig för att den stämde väldigt bra in på mig. Jag är en väldigt

stor drömmare,vill mycket med livet och vill hinna med allt om jag skulle kunna. Jag tror verkligen på

dom orden,det är viktigt att drömma för om man inte har drömmar då har man egentligen ingenting?

I söndags hade jag en sån där dag då jag funderade på saker i mitt liv. Vad vill jag i mitt liv? vad vill

jag med mitt liv? vad vill jag ha i mitt liv? vad vill jag göra med mitt liv? vad är jag bra på? vad mår

jag bra av? vad behöver jag i mitt liv? vad behöver jag inte i mitt liv? Det är några av många andra

tankar och funderingar jag hade. Man känner väldigt mycket stress,press från andra i sitt liv, ifrån

samhället,alla krav och vårat egna ansvar vi borde ta jämt. Tror alla någon gång känner exakt dom

här känslorna som jag gör,mer eller mindre. Ju mer jag tänkt på det här,känt efter och funderat så

har jag kommit fram till att det här är MITT liv och JAG måste göra det som är bäst för mig själv,nu

och hela tiden. Kan så klart lyssna efter råd och tips från nära och kära,inge fel med det alls men inte

mer än så. Man ska följa sitt hjärta,uppfylla sina drömmar,låta det ta den tiden det tar,gå efter sin

magkänsla,göra det som gör dig lycklig. Människor runt omkring en kan tycka att man gör konstiga

val,att saker och ting tar tid,borde du inte göra så här istället för tänk så här. Jag förstår att andra

bryr sig om en,vill ens bästa men tänk om jag skulle säga till någon att du kanske borde lägga bort

din dröm och göra det så här istället? INGEN ska säga till någon vad man borde göra,om man har en

dröm eller ett mål eller ett delmål go for it,låt ingen stoppa dig. Är drömmen uppfyllbar,att den går

att uppfylla,vad väntar du på? Man måste köra sitt eget reca,gå sin egen väg för annars kommer du

senare att ångra dig hela livet att du lyssnade på andra människor och inte dig själv istället. Jag har

lyssnat länge nog på vad andra tycker att jag borde göra istället men det funkar inte,dom bara dödar

mina drömmar,mina hopp,mitt mål och det tänker jag inte tillåta. Jag VET att jag kommer klara det

här med eller utan deras stöttning,det får ta den tiden det tar men jag ska visa både mig själv och

alla andra att jag kan uppfylla min dröm,jag tänker jobba med det jag drömt om sen jag var liten<3

Nästa lördag går flyttlasset till nya lägenheten,är lite nervös och pirrig inför det. Känns konstigt

att faktiskt flytta ifrån den lägenheten där jag bor nu,man har verkligen kommit in sig här och

känner sig hemma. Men jag får se den här lägenheten som en utmaning vilket det var för mig i

början att flytta till min absoluta första egna lägenhet. Jag har klarat av saker som jag faktiskt

inte trodde skulle funka men har överraskat mig själv tusen gånger om,är stolt över mig själv :)

Längtar till man har kommit in sig i nya lägenheten och känner sig som hemma,jag hoppas att

det kommer gå fortare än vad det gjorde här men det tror jag för har ändå bott hemifrån i tio

månader snart. Det känns som om det bara gått tre eller fyra månader men tiden springer ifrån

en ibland. Ser fram emot att köpa balkongmöbler, kunna ha blommor i fönstrena,ha ett sovrum,

ha ett badkar och större utrymme till saker i lägenheten. Min mamma kommer hit idag, här ska

det packas för fullt,man packar verkligen ner hela sitt liv men det blir ett nytt äventyr och nytt

kapitel i sitt liv,det ska bli spännande,det känns rättare än nånsin att flytta ditt,here we come :)

Det går bra nu<3

Ibland kan mina tankar snurra runt i huvudet att det känns som om man håller på att bli knäpp.

Tankarna har en sån makt och energi över en ibland att det är läskigt,man vet oftast till nittio

nio procent att tanken eller känslan man känner inte stämmer men ändå låter man den vinna ??

Det är ganska skruvat,men allti sitter i huvudet och det handlar om att släppa på kontrollen,det

är okej att inte alltid veta allting,att inte alltid ha kontroll över livet,det är okej så länge vi kan

kontrollera våra tankar och känslor. Hjärnspöken,vad är dom bra för? Jag har ingen anning men

stick och brinn någonstans säger jag bara. Här har du inget att göra,det här är mitt liv,mina val

och mina känslor så back off! Det har vart många tuff år,ett stort svek som gjort att jag liksom

inte kunnat släppa det förflutna och tro på något bättre. Har straffat mig själv i jag vet inte hur

många år,har aldrig tyckt att jag förtjänat något bättre. Har jag trott på det? Oja. Har jag låtit

det tagit över mitt liv? Alldeles för länge. Men jag är trött på att missa mitt liv,år efter år bara

går och allt jag ser när jag tittar tillbaka är tårar och uppgivenhet. Det borde verkligen inte att

vara så här,det ska inte vara så här. Jag vill leva mitt liv,jag vill känna att jag lever,jag vill se

tillbaka på åren med glädje och kärlek. Ingen förtjänar att må så här,jag förtjänar inte att må

så här. Mitt förlutna måste grävas ner,läggas på högsta hyllan och aldrig mera kolla tillbaka för

då DÅ kan jag gå vidare,jag måste bara tro på mig själv,heja på mig själv och aldrig ge upp :)

Vi har bara ett liv,vi måste ta vara på det ända livet vi har,alla förtjänar ett rikt liv<3