1. Sluta vara hård mot mig själv. En känslomänniska som jag är blir varje

motgång extremt jobbig för mig, finns ingen som är så hård mot mig som jag

är mot mig själv. Mina känslor svänger till höger och vänster,överallt och upp

och ner. Känslan av misslyckande ger mig panik. Tårarna kommer på en gång

,säger till mig själv hur dåligt jag gjorde ifrån mig,hur dålig jag är som person.

Måste sluta vara min egen fiende och ge mig själv ett break,ingen är perfekt.

2. Inte fastna i mina dagdrömmar. Planer,drömmar,hopp det finns mycket jag

vill uppnå och göra i mitt liv. Jag är en riktigt drömmare som fastnar lite mycket

längre fram i framtiden och glömmer bort att vara nu,det som är framför mig än

att springa 120 tusen steg framåt bara för att bli försäkrad att det kommer hända

mig också. Det är väldigt lätt att säga det till andra men att göra det själv vilken

utmaning. Jag lever för drömmar,men dom stoppar mig från att njuta av här, nu.

3. Slå bort tankar. Den här är en riktig luring,mina tankar styr mitt liv och mina

beslut ibland. Det är ingen bra sak. Precis som en känslomänniska är jag en stor

tankemänniska också,det är nog vad jag skulle vara känd för haha usch tragiskt!

Mina tankar tär på mig,äter upp mig inifrån och ut. Det går inte att sluta tänka på

det jag tänker på,ibland kan jag tänka på samma saker i flera dagar bara för att jag

har jagat upp mig själv att något är fel. Måste jobba bort det här,vill inte tänka mer.

4. Våga göra något annorlunda om du vill uppnå något nytt. Jag vet vad jag vill

,vad jag vill uppnå,vart jag vill komma och lyckas med i livet. Just nu går det inte att

sträva mot mina mål. Därav måste jag göra en förändring inom mig,att hitta ett lugn.

Hittar jag den,då skulle jag vara lycklig. Men då gäller det att sluta tänka,sluta känna

saker som inte stämmer,vara schysst mot mig själv och slänga bort allt som har med

negativitet och oro att göra. Jag vill,jag kan,det gäller att jag bara bestämmer mig nu.

5. Sluta slösa tid på energitjuvar. Blää vad jag är trött på falska människor,finns det

några äkta människor kvar? Det finns vissa personer som verkligen visat sina riktiga

färger,vad dom går för,hur lätt det är för dom att bara kliva ur mitt liv. Det här är nått

jag inte ens vill lägga varken min tid eller energi på. Är hellre utan personer i mitt liv

än att ständigt bli sårad gång på gång. Det är inte värt det. Vänner som familj,vägrar

att låta dom vara en del av mitt liv,det finns inte längre. Nu är det slut på gulligull ...